Kvällspromenad - tisdag kväll 20250909

Efter maten kommer en katt smygande, sådär som katter plägar göra, och lockar oss ut i skymningen.

Ett fint stillében med prydnadspumpa, allium, krysantemum och montbretia.

Jag har odlat prydnadspumpa en gång om jag inte minns fel. Men inte blev de så här fina.

Det här känner jag igen. Det finns väl få löv som är så arttypiska som...

...Ginko Biloba.

Vilket jättestort Ginko Biloba-träd.

Så häftigt! Jag har svårt att tro att de ens kan bli så stora i Sverige.

Åt ena hållet ligger staden med sina fina korsvirkeshus.

Åt andra hållet ligger den slutna gamla kyrkan.

Den är stängd för besökare och står som ett dåligt samvete efter en tid som inte längre finns.

Det flyger fladdermöss runt kyrkan. Om man bortser från att de kan sprida sjukdomar (om man äter dem) så är väl fladdermöss ändå nyttodjur som sätter i sig massor med mygg. Jag skulle nog inte ha nåt emot att det bodde några fladdermöss i skogen bakom vårt hus.

Det är inte alltid översättningsapparna ger de svar man behöver. Men att det är en katolsk kyrka från 1184 är ju ändå värdefullt vetande...

Först tror jag porten blivit utsatt för klottrare, men det verkar vara de konstfärdiga beslagen mot en vit bakgrund som lurar ögat.

Jag skulle nog behöva läsa på lite mer om klostrets och kyrkans historia. De ligger ju precis bredvid varann. Men det får bero.

På baksidan av kyrkan står ett i alla fall ett kors, som jag inte vet nåt om...

Det här är bara ett misstags-foto, men jag tycker bilden har skön känsla, så jag behåller den. Den får symbolisera vår kvällspromenad.

Jag tog inte med något smink på resan. Nessesären är full ändå. Och i mörker är alla katter grå.

Det ligger romantik i luften.

Ett lusthus utan väggar, med klematistak - det är väl romantiskt!

Borta vid restaurangen har de tänt julgransbelysningen i Ginko Biloban. Så mysigt det ser ut.

Utmed klostermurarna växer det kärleksört.

Det lyser hemtrevligt från klosterslottets fönster.

En staty sloltserar mitt på gräsmattan.

Det här är vad vi först såg när vi kom åkandes till hotellet. Fast då var det ännu ljust.

Jag kan verkligen inte låta bli att fota blommor, även om det är mörkt.

Nu får även Niclas sig ett snack med Hanz, eller om det är Per.

Vid grinden till deras hage hänger några burkar med lock. Där i finns getmat och en skylt som upplyser om att man kan få köpa en näve och själv mata getterna, för endast 2 €. Vi avstår det nöjet. Men jag förstår varför getterna verkar så sällskapliga.

Redan när vi anlände för några timmar sedan, var banderollen uppsatt som hälsade gästerna från den belgiska Mercedes-Benz-klubben till deras konvent. Men då fanns det knappt några bilar på parkeringen.

Nu står det idel Mercor på parkeringsplatsen. Och så en Volvo.

Mercorna visar stolt upp sina märkesprydda fronter, medan Volvon av praktiska packa-ur-resväskor-skäl har vänt rumpan till.

Niclas spanar in de snyggaste bilarna.

Jag undrar vad man gör på ett bilkonvent.

En sista blombild, innan vi går in i värmen.

Bakom receptionen ligger en lounge. Niclas slår sig ner som om han äger stället.

Han vill nog bara bjuda in mig att göra honom sällskap i soffan.

Först måste jag bara föreviga den fantastiska ljuskronan. En så skulle man ha. Plus en bättre hälft som älskar att damma.

På tal om att damma...

Visst är det iögonfallande med en blomstervägg, särskilt när den utgör ett kitschigt inslag i en slottsmiljö, men jag skulle för allt i världen inte vilja jobba som städerska här.

När jag kollar upp stavningen på ordet kitsch (ibland (eller... rätt ofta) skriver jag hellre fort och fel men ibland får jag för mig att det vore trevligt att stava rätt) talar google om att det är ett tyskt låneord som tyskarna i sin tur lånat från jiddisch och började använda i München så tidigt som 1880.

God natt!